Stressen har ökat för alla tandvårdens yrkesgrupper
Höga stressnivåer inom tandvården är ett globalt dokumenterat problem och kan leda till ångest, depression, utbrändhet och i vissa fall självmordstankar. Stressen ökar risken för både fysiska och psykiska hälsoproblem och kan göra det svårt att hantera en pressad arbetssituation på ett hälsosamt sätt.
Ny svensk studie undersöker arbetsmiljön
Just nu pågår en större svensk studie om arbetsmiljön inom tandvården. Studien utförs av forsknings gruppen Arbets- och miljömedicin och pågår fram till sommaren 2025. Vad studien visar återstår att se. En gissning som inte känns långsökt, är att stressen ökat inom tandvården. Från alla möjliga håll dyker det upp rapporter om stress inom tandvården.
En artikel från Compendium of Continuing Education in Dentistry – Journals 2024 analyserade andra studier om stress hos tandvårdens yrken. Materialet kom från länder som USA, England, Pakistan, Iran, Danmark, Saudiarabien, Tyskland och Australien. Resultatet är tydligt: Tandvårdens yrken konfronterar en signifikant stressbörda på grund av yrkets unika utmaningar, vilket bidrar till psykiska hälsoproblem såsom ut, depression och ångest.
Det finns till och med forskning som skulle kunna tolkas att tandläkare har förhöjd självmordsrisk.
Forskarna identifierade fem faktorer som bidrar till stress: produktivitetskrav, patientrelaterade utmaningar, regelverk och administration, oro för rättsliga konsekvenser samt arbetsmiljöfaktorer.
Hårda krav och etiska dilemman påverkar tandvårdspersonal
Ulrika Rebhan, ombudsman på Tjänstetandläkarna.
Ulrika Rebhan, Ombudsman på Tjänstetandläkarna och själv tandläkare, bekräftar att den allmäna uppfattningen på kansliet är att stressen är ökat.
– Upplevelserna hos tandläkarna har nog alltid varit den samma, att det har en stressig arbetsmiljö. Högt tempo, och höga krav på lönsamhet. Förr var det mer fysiska besvär. I dag vet vi att det är mer utbrändhet och mer stressrelaterade besvär.
Det är svårt att sätta fingret på ett exakt datum. Kanske när det började dyka upp nya aktörer på marknaden, när konkurrensen blev hårdare och när riskkapitalbolag kom in och började köpa upp kliniker. När man började lägga större vikt vid lönsamhet.
– Men också att regionerna fick krav på sig att leverera lönsamhet, även hos Folktandvården. I vissa regioner är Folktandvården faktiskt bolag idag och har också krav på sig att leverera viss avkastning.
– Man mäter allt idag. Det är otrolig med alla parametrar; hur lönsam man är, hur mycket pengar man drar in, vilken timintäkt man har. Och där finns det ju saker att hämta på att man är snabb.
Tandläkare ingår i en grupp yrken med hög risk för att bli utbränd. Som i alla vårdyrken arbetar man på en annan människa. Man ställs ofta inför etiska dilemman, där det inte finns någon tydlig ”bra” lösning.
– Det är många medlemmar som ringer till oss och beskriver att de har hårda krav på sig att leverera avkastning. De är utbildade för att bedriva vård. De har valt sitt yrke för att de vill vårda människor. Det blir någon slags konflikt, när de kommer ut på arbetsplatsen och förväntas se patienten som någon som skall leverera pengar.
Det vanligaste symtomet på stress är olust och oro för att gå till jobbet. Att tänka på jobbet när man går hem. Att aldrig känna sig färdig.
– En del unga som kommer ut, upptäcker att de inte vill arbeta så. De lämnar yrket, för att de ser inte någon framtid. Vi ser ju också medlemmar som blivit utbrända och långtidssjukskrivna, som har svårt att ta sig tillbaka. Det känns som om det har ökat. Och det är personer i alla åldrar.
20 procent av Tjänstetandläkarnas medlemmar är privatanställda, 80 procent är anställda inom region och stat. Stressen är påtaglig oavsett. I en medlemsenkät, tenderade de privatanställda medlemmarna att uppleva större kontroll över sin dag. De upplevde också att de hade större inflytande jämfört med sina kollegor i det offentliga. De offentligt anställda upplevde att de behövde jobba över mer och att man hade mindre känsla av kontroll över sin dag.
– De privata har höga krav, de måste leverera. Men hur de gör får de själva bestämma i högre grad. I det offentlig är det mycket större kontroll från arbetsgivarna, att det skall göras på ett visst sätt.
Tina Hilding, förbundsordförande för Svenska Tandsköterskeförbundet
Tina Hilding, förbundsordförande för Svenska Tandsköterskeförbundet, bekräftar att stressen har ökat för tandsköterskorna.
– Vi ser att vi får fler och fler arbetsuppgifter pålagda och fler administrativa uppgifter delegerade av de verksamhetsansvariga. Det är uppgifter som vi inte fått någon utbildning eller vidareutbildning i.
– Det läggs på fler och fler uppgifter generellt. Fler och fler rapporter och mer och mer informationskrav från från myndigheter. Det utökar stress-situationen.
Stress och hög arbetsbelastning är även något som tandhygienister lever med. Enligt Fouzieh Eliassy
Ordförande i Sveriges Tandhygienistförening, ser vi dag en kompetenskris i tandvården, där det saknas tandhygienister i 19 av 21 regioner.
Fouzieh Eliassy, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening
– Bristen på tandhygienister skapar en arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. De senaste årens höga arbetsbelastning, har skapat en arbetsmiljö som inte är hållbar och gör att alltför många går ner i arbetstid för att orka. Riskerna för sjukskrivningarna har ökat och vi ser även en tendens till flykt från yrket redan efter några år som verksam.
Känner du dig stressad på jobbet? Delta i vår opinionsundersökning längre ner på förstasidan!
