Bred forskning om implantat – i Göteborg och vid andra lärosäten

FORSKNING

Sahlgrenska akademin vill ge en större bild av forskningen om tandimplantat, med anledning av det projekt som nyligen uppmärksammats där hundar används som försöksdjur.

Allt fler människor får tandimplantat. Även om behandlingen ofta fungerar bra är det också vanligt med inflammationer i käken, och för 1400 svenskar måste varje år implantat avlägsnas. Därför forskas det brett om hur komplikationer kan förebyggas och behandlas bättre, vid Göteborgs universitet och vid många andra lärosäten.

Om du inte själv har tandimplantat känner du antagligen någon som har det. Bara i Sverige får 34 000 människor implantat varje år, i ett internationellt perspektiv handlar det om många miljoner människor årligen. Ofta är det äldre som behöver ersätta förlorade tänder med implantat, men behandlingen ges också till unga människor, som skadat tänderna i en olycka eller som saknar tandanlag.

Svårbehandlad inflammation

Några år efter behandlingen får många problem med inflammation och efter tio år har cirka 15 procent av patienterna inflammerad mjukvävnad, vilket medför en risk att implantaten går förlorade. Omkring 1400 svenskar förlorar implantat varje år, och efteråt kan det vara svårt att få tillräckligt fäste i käkbenet för nya skruvar.Behandlingen görs i två steg, där titanskruven opereras in i käkbenet och får växa fast under några veckor, varpå en krona eller en tandbrygga fästs i skruven. Behandlingen leder för de flesta till ett betydligt bättre liv, där de vågar skratta, umgås med människor och gå på restaurang igen.

Framför allt forskning på människor

Det finns en lång rad forskargrupper, både vid Göteborgs universitet och andra lärosäten, som bedriver framgångsrik forskning om implantat. Forskningen genomförs med många, kompletterande metoder. Allra vanligast är att forskningen görs på människor, där forskarna kan jämföra hur bra olika typer av implantat är, eller följa hur implantatbehandlingarna fungerar på lång sikt genom att bland annat använda patientregister.

Ny metod att ta prover från människa

 

I Göteborg är forskningen om implantat bred, från befolkningsbaserad registerforskning till molekylär forskning om inflammationsprocessen. Här utvecklas dessutom ständigt nya sätt att studera exempelvis hur människors beteende kan påverkas för att färre ska drabbas av komplikationer, och hur implantaten kan konstrueras och modifieras för att underlätta inläkning och minska risken för inflammation. Forskargrupper vid Sahlgrenska akademin har bland annat tagit fram en helt ny metod att ta ett mindre vävnadsprov vid människors tandimplantat, utan att äventyra patientsäkerheten. Metoden har publicerats i vetenskapliga tidskrifter, uppmärksammats av forskargrupper i andra länder som gärna vill använda den, och metoden har redan minskat det antal djur som behöver användas i implantatforskning. En annan metod som utvecklats för forskning på patienter och inte på djur kan användas för att studera titankomponenter som utsatts för bakterieansamling hos forskningspersoner.

Det aktuella projekt vid Göteborgs universitet, där sex hundar fått implantat inopererade, undersöker en ny typ av implantat, som forskarna har god anledning att tro kan ge betydligt bättre förutsättningar att behandla inflammation, och minska risken för komplikationer. Denna studie har inte varit möjlig att genomföra på människor, eftersom den kräver analyser av förhållandevis stora vävnadsprover av käkben.

Tandimplantat utvecklades i Göteborg

Tandimplantaten och metoden att operera in dem utvecklades i Göteborg av professor Per-Ingvar Brånemark under 1960- och 1970-talet. Grunden till denna medicintekniska innovation, att titan har förmågan att läka in i ben, upptäcktes av Brånemark av en slump när han studerade blodcirkulation i skenbenet på en kanin, och ett titaninstrument av en händelse växte fast. Det blev starten på många års arbete att utveckla titanskruven och en väl fungerande operationsmetod.

Text:

Källa: Akademiliv

Taggar
FORSKNING