Bristen på tandvårdspersonal Del 3 Tandsköterskor

Tandsköterskor har kanske det mest utsatta arbetet inom professionen. Yrket dras med låga löner och låg status. Flera hoppar av och byter yrke. Och det är brist på dem. Flera regioner har svårt att rekrytera yrkeserfarna tandsköterskor.

Foto: Photo by Yusuf Belek on Unsplash

Carl Eos, central ombudsman på Vision bekräftar att det är ett tungt jobb som inte alltid har fördelaktiga villkor.

– Som vi ser det, har yrket generellt för låg lönenivå. De flesta tandsköterskor har för låg lön. Det är också en väldigt sammanpressad lönestruktur. De allra flesta tandsköterskor ligger i ett spann av några tusenlappar upp eller ned. Det är väldigt svårt att få en högre lön.

De två vanligaste fackliga spörsmålen är löner och arbetsmiljö, berättar Eos:

– Lönen är en jättefråga för tandsköterskorna. Men sedan är det arbetsmiljön. Det är slitigt. Det finns mycket kvar att göra vad gäller löner och även när det gäller arbetsmiljön.

Det finns en outnyttjad resurs i tandsköterskornas kompetens. Den borde användas bättre, i tider där man upplever att det finns brist på resurser, anser Eos:

– Tandsköterskorna skulle kunna vara en nyckel här. Med rätt utbildning och rätt arbetsgivare, som förstår hur man tar vara på dem, så frigör man ju tid för andra att jobba med andra saker.

Dental24: Det tycks finnas en vilja bland tandsköterskorna att få göra mer…

– Det är min bild också. De skulle kunna göra mer redan idag. De skulle med hjälp av kompetensförstärkning kunna göra kvalificerade saker, och därmed avlasta andra yrken inom tandvården. På så sätt löser vi en del av problemen med bristen på kompetens i tandvården.

Inte längre passopper

Tandsköterskornas yrkesroll har utvecklats. Från att vara ”passopper” och ”assistenter som håller sugen” är man idag ett kvalificerat vårdyrke, som fyller en viktig funktion i tandvården. Tandsköterskor både kan och vill göra mer på kliniken, förklarar tandsköterska Johanna Ene, känd för Dental24:s läsare som bloggare & krönikör.

Johanna Ene, tandsköterska

– Vi har en väldigt nära kontakt med patienterna dagligen. Vi är väl de som har mest kontakt med patienter; vi svarar på frågor och är ett stöd i behandlingen. Det finns jättemycket vi kan avlasta en tandläkare med. Och då är det av största vikt att vi är utbildade och får en ordentlig lön för det vi gör.

Utbildningen i sig är utmärkt, anser Johanna Ene. Problemet är lönen man får när man är klar. Ett annat problem är att tandsköterska inte är en skyddad yrkestitel. Det finns ingen legitimation.

– I princip kan du ta in en person direkt från gatan, träna upp den, och kalla den för tandsköterska.

– Det betyder ju dels att lönerna dumpas, dels att vårdkvaliteten blir sämre. Tandsköterskeförbundet har kämpat i många år för att vi skall få yrkeslegitimation eller skyddad yrkestitel men det vill inte politikerna.

– Jag tror inte att patienterna vill komma till en tandsköterska som saknar adekvat utbildning.

Höj lönerna. Så enkelt är det.

Vad gäller rekryteringsproblemet är Ene och Eon rörande överens: Höj lönerna!

– Erbjud vettiga löner, löner som man inte skäms över. Löner som man kan leva på som ensamstående.

– Ofta jämför ledning och politiker oss med undersköterskor, och säger att vi ligger på en ”rimlig nivå”. Det är ett väldigt enkelt sätt att hålla lönerna låga. Och då kommer vi alltid vara fast i den kvinnofälla som det här yrket är. Man jämför oss alltid med andra lågavlönade kvinnoyrken.

FAKTA:

Vision, organiserar ca 5 000 av Sveriges tandsköterskor fackligt. Unionen organiserar ca 3000, främst privata arbetsgivare.

Yrket bedömdes ha liten konkurrens om jobben, enligt Arbetsförmedlingens femårsprognos från 2019.

Tandsköterska är inte ett legitimationsyrke. Svenska Tandsköterskeförbundet införde 2019 en certifiering för tandsköterskor.

Arbetsgivarorganisationer anser att utbildningsplatserna bör bli fler, och ges på fler ställen i landet.

/Dental24