Du är vad du tänker
Det finns två sorters människor. De som tror att de kan och de som tror att de inte kan. Det intressanta är att båda har rätt. Du är vad du tänker!
Denna krönika handlar om att man medvetet kan välja sin reaktion på andra människors uttalande och agerande, något som gör livet mentalt lite enklare och roligare.
Vi älskar att kunna skylla ett ofördelaktigt eget beteende på någon annan. ”Det var inte mitt fel att….” ”Det var han som gjorde att jag reagerade så…”
Exempel: En ung dam är ute och övningskör med sin morfar som lärare.
När de kommer till en fyrvägskorsning kommer en bil i hög fart från sidan och korsar deras väg. Det var mycket nära att de kolliderade.
När den unga damen fått stopp på sin bil slänger hon upp armarna mot taket och ett antal kraftuttryck lämnar hennes mun. Då hon lugnat ner sig en smula säger morfar till henne att hon borde uppföra sig bättre, lite mer nyanserat (och om jag vågar skriva det: lite mer kvinnligt). Hon svarar morfar: ”Det är inte mitt fel att jag reagerade så. Det är personen i den andra bilen som är orsak till mitt beteende”. Om det är så, svarar morfar, innebär det att den andra personen kan styra ditt beteende! Oj, det ställer saken i en annan dager! Det är faktiskt så att du själv väljer ditt sätt att reagera och ditt beteende!
I alla situationer är det vi själva som väljer vårt sätt att reagera, tyvärr många gånger utan att reflektera. Ingen kan göra dig ledsen, glad, allvarlig, upprymd etc. Det är du själv som väljer.
Vilken styrka det är att förstå den mekanismen!
Nästa gång du blir utsatt för ett stimuli, tag tre djupa andetag och bestäm dig för hur du ska välja att svara på det inträffade.
En person kan anklaga dig och spontant reagerar du med att visa dig kränkt (modernt ord!) eller gå i försvarsställning. Du reagerar precis så som den anklagande personen önskar eller medvetet eller omedvetet förväntar sig.
Om du tagit tre djupa andetag, tänkt igenom situationen och funnit att du kan välja att inte alls behövde känna dig kränkt eller gå i försvarsställning. Du kan i stället svara med ett leende, lägga armen om den anklagandes axlar och säga: ”Vad du än säger till mig, kommer jag alltid att älska dig”! Då reagerar du på ett sätt som den andra personen inte förväntat sig och eftersom denne inte funderat på hur han skulle valt att reagera, på din inte förväntade respons, kommer han automatiskt att bli helt förvirrad och tappa fotfästet i den fortsatta diskussionen.
När du väl kommit in i det här sättet att tänka och medvetet reagera finns det verktyg du kan använda dig av för att styra den fortsatta konversationen.
För många år sedan hade jag en patient som älskade att uppträda otrevligt och utmanande mot min personal och mig. Troligen berodde det på en bakomliggande tandvårdsrädsla.
En dag då han kom för sin regelbundna undersökning skulle jag ge honom ett kostnadsförslag. Innan jag hann framföra kostnadsförslaget sa han: ”Ja ja, ni privattandläkare tjänar en väldig massa svarta pengar”. Jag tänkte efter vad han sagt och valde sedan hur jag skulle reagera på hans påstående. Jag bestämde mig för att med ett leende använda ett verktyg som kallas parroting (parrot = papegoja). Det innebär att man sänder tillbaks budskapet till avsändaren med dennes egna ord. Således blev mitt svar: ”Du säger att vi privattandläkare tjänar en väldig massa svarta pengar?” Genom att höja tonläget i din röst när du uttalar det sista ordet, pengar, gör du om hans påstående till en fråga som han kommer att bli tvungen att svara på svara på om du när du sagt sista ordet är tyst! Visa inte heller något med ditt kroppsspråk. Efter några få sekunder såg jag hur svettpärlor började formeras på den aggressiva patientens näsrygg. Efter ytterligare ett kort tag började han skruva på sig mycket besvärat och till slut sade han ”Ja, andra tandläkare förstås, men inte du som alltid lämnar kvitto!”
Nu satt han illa till. Det hade inte varit svårt att fortsätta pressa honom men varför skulle jag göra det. Han hade lärt sig en läxa redan och blev efter det samtalet en av våra trevligaste patienter!
Hade jag reagerat på hans påstående genom att gå i försvarsställning eller rent av anklaga honom för att vara oförskämd är möjligheterna stora att jag hade förlorat en patient och att vi hade skiljts som ovänner. Nu fick vi behålla en, som det visade sig vara mycket trevlig patient.
Du väljer alltid själv hur du reagerar!!!
Med vänliga hälsningar önskar
Gordon
Ps. Dålig andedräkt är bättre än ingen andedräkt alls… men inte mycket! Ds
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
