En tandläkare är en företagare som råkar vara tandläkare
Dagens krönika kommer som ett avbrott i raden av tips om tidboksplanering.
Det handlar om tankar kring företagsdelen av vårt yrke.
Oavsett om vi är anställda privat eller offentligt, alternativt driver en egen rörelse, är det av avgörande betydelse att förstå företagandets villkor.
Det är så lätt för oss alla att glömma den andra delen av vår verksamhet – företagandet. Vi utbildades till att ge vård och det är ju det vi vill ägna oss åt…
Att den verksamhet vi arbetar i är kvalitetsmässigt och ekonomiskt sund är en förutsättning för att vi ska ha en trygg arbetsplats, inte riskera arbetslöshet, kunna unna oss den arbetsmiljö som krävs för att vi inte ska få skador och ha möjlighet att ta hand om den medmänniska vi kallar patient på ett sätt som han/hon har rätt att kräva.
Hög kvalitet kostar pengar att tillhandahålla. Låg kvalitet är ändå dyrare för patienten då denne riskerar att förlora både sin hälsa och sina pengar.
All verksamhet är en spegel av sin ledning. Det gäller oavsett företagets storlek och oberoende av ägarstruktur. Det måste finnas en professionell styrelse, vars sammansättning ska bidra till att den för den dagliga verksamheten ansvariga personen förses med den nödvändiga kunskap som krävs för lotsa verksamheten till framgång.
Åt vilket håll är samhällsutvecklingen på väg? Vilka är de olika åldersgruppernas värderingar? Hur ser sammansättningen av befolkningen ut i det område där jag verkar, ekonomiskt, åldersmässigt, etniskt etc, etc. Hur ser konkurrensen ut? Med vilka konkurrerar jag om patienternas disponibla medel? Är det resebyråerna, mobiltelefonförsäljaren, bilhandlaren? Frågorna är många. Vi kan inte kunna ge svar på allt. Samhället av idag är alltför mångfacetterat för att en person eller en grupp av personer med i stort sett liknande bakgrund, yrke och värderingar ska kunna ge svaren.
Ofta möter jag mindre mottagningar som drivs i aktiebolagsform där tandläkaren/ägaren är styrelseordförande och livskamraten är suppleant.
Även inom Praktikertjänst AB (där jag på dagen varit anställd i 35 år) saknade jag en ”styrelse” för min lilla verksamhet. Det var lite för lite med endast en kontaktperson.
Lösningen på problemet är att bygga upp och omge sig med ett så kallat Lay Advisory Board. Det består av en grupp personer som utan att ingå i en formell styrelse utgör ett bollplank som ger synpunkter, råd och stöd.
Som anställd eller ägare i ett företag, måste vi förstå vikten av marknadsföring.
Betänk att den medmänniska vi kallar patient faktiskt är kund all den tid personen inte har en salivsug i munnen. Som kund har han/hon sitt rättmätiga krav på utmärkt bemötande och service. Tillhandahåller vi inte detta kommer de att ”rösta med fötterna”.
Så var det inte för bara några år sedan. Då var en kund/patient trogen sin tandläkare hela livet. ”Mössan i handen modellen” existerar inte i vår bransch längre!
Den enda verksamhet jag kan påminna mig om som idag inte behöver ta hänsyn till kunden/patienten är allmänvården. Har du tänkt på att mottagningssköterskans främsta uppgift när man ringer och vill komma förefaller att vara att hindra patienten från att komma dit! Tänk på detta nästa gång du får ett telefonsamtal från någon som vill komma akut. Här bl.a. kommer slaget om patienterna att stå.
Varför har vi som tandvårdspersonal så svårt att ta betalt? Varför ”tittar vi i patientens plånbok innan vi tittar dem i munnen”? Varför är det en så elakartad koppling mellan tandvård och pengar? Vet du någon person med hjärntumör som schackrar om priset och shoppar runt för att finna hjärnkirurgen som kostar arbetsgivaren minst? Vi måste göra något åt det. Finns det någon annan verksamhet än vår som är så starkt associerad med pengar?
Vi tillhandahåller hälsa och höjer våra patienters dentala IQ, så att de aldrig mer behöver någon reparativ vård. Ska vi känna oss skamsna för att ta betalt för det vi tillhandahåller? Om du har en hög omsättning är det väl ett kvitto på att du hjälpt många människor att bli friska? Eller??
Har du tänkt på att om du ger 5% rabatt vid 10% vinstmarginal, måste du producera 100% mer vård för att ha samma netto? Vilken är din egen alternativt din arbetsgivares vinstmarginal? Har du tänkt på att åtgärder som tandläkaren utför men som rätteligen skulle tas om hand av en annan personalkategori är detsamma som att ge rabatt? Det är en kunskapsrabatt som medför ekonomiska konsekvenser.
Om vi alla inom odontologin förstår och kan hantera företagandet blir det lätt att tillhandahålla det vi vill ge och kunden/patienten önskar få.
Dagens krönika innebär inte en uppmaning att höja prislappen för patienten!
Budskapet är att om vi alla inom tandvården förstår hur företagandet fungerar, kan vi effektivisera (få mer utfört med samma eller mindre arbetsinsats) och som ett resultat av det kanske till och med sänka kostnaderna för patienten trots ökad kvalitet och bättre ekonomi.
Prislappen för oss: tänka om, tänka nytt, tänka lateralt och förändra oss.
Lycka till ni alla som arbetar inom en av de allra mest stimulerande verksamheterna!
Gordon M
Tel. 070 21 31 201
PS. Nästa gång blir det fler tidbokningstips. DS.
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
