Kom ut ur din komfortzon – del 1
Att göra saker som ligger utanför det som man normalt inte gör kan vara svårt men om man vill utvecklas/lyckas så är det ett måste.
Vi har en dröm. Vi vill segla långt och mycket. Den första etappen går från Kungsviken på Orust till Lagos i Portugal. På vägen tar vi oss över Nordsjön till Inverness, via Caledonian Canal till Oban, Port Ellen – Islay, Belfast, Dublin, Kinsale, La Coruna, Porto och till sist Lagos i Portugal
Vi startade segelturen den 27 juni från Kungsviken på Orust. Vi har haft vår hemmahamn här sedan 2001. Det var dags för något nytt. Vi har planerat och uppgraderat båten de senaste fem åren. Vi har också gått på föredrag och vi har lyssnat på andra som delat med sig av råd och tips och nu var det dags att kasta loss.
Johan Åhlund, Bodel Sjöholm och Hans Åhlund tar farväl av vänner på vår brygga
Vi seglade ut mot Norges sydkust och därefter mot Inverness i Scotland. Vi hade sett att det skulle bli mer vind på södra delen av Nordsjön. När vi passerat Norge la vi oss därför med marginal ovanför stormen, men vi fick ändå upp mot 20 m/sek, så det rullade på ganska ordentligt. Man får en verklig känsla för hur liten man är men det kändes tryggt att ha en bra och stabil båt.
Vi hade turen att få se tumlare vi två olika tillfällen mellan allt regn och halvdålig sikt, speciellt de två sista dygnen innan vi kom fram till Inverness.
När vi seglade in i Inverness hade vi tagit 3½ dag på oss och då var det skönt att se land! Väl där fick vi slussa de första två slussarna och betala vår avgift för att komma in i Inverness hamn. Vi var lite slitna så vi passade på att sova ut. Dagen efter gick vi en tur i Inverness, ett litet men trevligt ställe. Väl där gjorde vi lite inköp och förberedde oss för slussandet. Antalet båtar som kommer in i kanalen är reglerat eftersom det måste finnas plats att lägga till för alla. När man gått igenom en sluss så rapporteras det till nästa och någon typ av sambandscentral. Det kan därför hända att det är slutslussat tidigt på dagen om någon längre ner bestämt sig för att stanna mer än en dag.
Personligen tycker jag att det räcker med en kväll på varje ställe eftersom samhällena är så små att man hinner se det mesta på några timmar. Vi avslutar på den lokala puben. Skottarna har all tid i världen, stressar aldrig och är otroligt vänliga.
Att slussa 29 gånger, som är antalet slussar på turen, är en trevlig form av umgänge. Båtarna går in i samma ordning i varje sluss och följs åt under hela turen. Har man en större båt underlättar det om man är tre personer ombord. Någon båt faller ifrån för att stanna lite längre på ett ställe, men man får tid att snacka med grannarna och får också lite nya vänner. Man hjälps åt och det gäller att ha stenkoll på sin båt så man inte stöter i någon annans. Man övernattar på vissa ställen, i vårt fall Fort Augustus och Corpach, där man slussar neråt i sju slussar (Neptune staircase) i en följd. Därefter kommer man ner i en bassäng innan man via en sealock-sluss kommer ut i havet. Detta tar tid och slussarna stänger tidigt. Det finns då tid att vandra och se sig omkring, och gå in på den loka puben där man träffar många pratglada människor. Skottarna är ett livsbejakande släkte.
Turen på kanalen är så fin och vacker. Vissa delar är helt fantastiska och förtrollande. Får ni chansen så gör denna tur ombord på en båt. Grönskan som finns här har jag aldrig sett någon annanstans. En underbar tur!
Bodel
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
