Ny epok

Vi står inför ett epokskifte inom vårt yrke. Marknaden kommer att bli ännu mer digitaliserad och maskinrik. Detta är kvalitetshöjande för patienten. Jag tänker direkt på stora implantatfall med kontakt mot slemhinna t.ex. Med digital teknik kan man få en mer exakt kontakt, vilket gynnar patienter med cancer och andra defekter i munhålan. Tack vare ny teknik är också passformen otroligt bra. Det gick inte att få samma resultat med traditionell teknik som t.ex. avtryck.

De nya materialen som t.ex. zirkonia är bättre för oss att arbeta med. Det som vi förr drabbades av vid bränning av metall/porslin som blåsor och annat är ett minne blott. Materialen, oavsett om det är metaller eller keramer, är framställda på ett sätt som är bättre, de är homogena och utan föroreningar, lunkrar mm än när vi t.ex. göt själva. Att vi dessutom kan planera hela fallet på förhand i datorn gör att allt får rätt design/dimension från början. Dessutom har det utvecklats nya bra material som tandköttsersättning och andra ersättningsmaterial som gör att arbetet blir enklare och kan korrigeras om det skulle behövas mm.

För 15 år sedan bestämde vi på vår klinik att vi skulle arbeta med keramer så långt det gick. I början var det svårt men utvecklingen har gått fort och i dag går det i princip att få fram allt i keramiska material tack vare att maskinerna blivit bättre.

Laboratorierna kommer att bli större för att klara de investeringar som behövs i framtiden.

De stora labben köper en maskin för varje specifik produkt. De kan ha 25-100 maskiner som används för t.ex. e-max eller zirkonium, enstaka led eller broar. De investerar också i speciella maskiner för olika implantatkomponenter, bettskenor osv. Bästa maskin till det den passar bäst till!

Små labb köper maskiner som kan gör flera olika saker, vilket kan hämma kvaliteten något. Maskiner kan göra många saker men är ofta bäst på en viss sak.

De stora labben har redan i dag servicepersonal till sin maskinpark så att inga avbrott uppkommer i produktionen.

De mindre får vänta på service och kan få kostsamma stillestånd.

Labben har även datautbildad personal för programmering av patientfall eftersom många programvaror innehåller anatomisystem utvecklade av ledande tandtekniker. På det sättet kan man välja ”vems” anatomi man vill ha (Willi Gellers, Nondas Vlachopoulos eller någon annans). Detta gynnar definitivt patienten i de länder där man som tandtekniker inte har någon vidare utbildning i excellent anatomi av gurus som t.ex. M.Poltz såsom man har i Tyskland och Schweiz.

Även handhavandet av porslin är ständigt under utveckling, nya inmålningssystem är på gång och detta gynnar både labb och patienter. Det är lättare att bli duktig i dag men man måste naturligtvis vara intresserad. Det är nyckeln till allt.

Det händer saker inom nästan alla fält och det känns som om detta bara är början, trots att det har hållit på ganska länge och utvecklingen går fort. De som vill vara med och har ett litet labb skall kanske liera sig med någon större aktör medan man fortfarande kan välja. Då kan man få arbeta med ren estetik och koncentrera sig på detta. Dessa tekniker kommer att bli få, då underlaget i Sverige inte är så stort, samtidigt som de stora utländska labben blir duktigare och duktigare på att leverera estetik till lägre priser. En sak är säker – man måste tänka utanför boxen om man skall ligga på topp.

Vi kommer att få se tandteknik göras på tandläkarklinikerna i större omfattning än tidigare eftersom nya smidiga maskiner redan finns som gör att tandläkaren kan utföra arbetet själv.

Det är otroligt stimulerande med denna snabba utveckling av vårt yrke när man ser alla fördelar för patienter och tandtekniker.

Bodel

 

Bodel Sjöholm är tandtekniker och International President för Oral Design International Foundation.