Dra lott med döden
Fredagen den 29 april 2022 åker jag ambulans in till akuten på Norrlands Universitetssjukhus. Hade bett min fru Karin skjutsa in mig då jag fick allt svårare att andas. Men medan jag väntar på henne blir det i stort sett stopp. Ringer 112 och mannen i andra luren säger nästan direkt: Du behöver inte förklara, säg adressen så skickar jag ambulansen direkt. Detta är 3:e gången på akuten under våren, och efter 6 timmar på syrgas är jag rätt ok och blir hemskickad.
Måndagen den andra maj vacklar jag mot akutens provisoriska intag. Jag har en lapp i handen där mina problem står. Karin parkerar bilen och vi är inte säkra på att hon ska få komma in pga Covid-restriktionerna. Jag går sakta ett par steg och vilar. Orkar inte att tala, mer än enstaka ord och korta meningar, därav lappen.
När jag kommer till luckan visar jag min lapp. En vitklädd man kommer och lägger mig på en bår, Karin kommer med in och vi får träffa samma läkare som i fredags. Tidigare samma dag går min gode vän Peter, ÖNH-kirurg förbi akuten och även lungkliniken och säger att nu måste ni lägga in Tore Sahlin. Efter 5-6 timmar är jag inlagd. Och efter ytterligare någon timme ligger jag på specialistavdelning med syrgas i andra änden av sjukhuset. Nu tar ett intensivt undersökande vid. Överläkarna är alla stafettläkare och invandrare. Duktiga nattsköterskor räddar livet på mig nästan varje natt. Ingmar Bergman pratar om ångesten i vargtimmarna på morgonsidan. Jag vet nu vad han talar om. När man inte får åt sig andan, trots all syrgas, är man inte så kaxig. Man ringer på klockan, tycker det är en evighet tills hon kommer. Den erfarna, medelålders sjuksköterskan, ofta också hon invandrare, med ett stort lugn: Bry dig inte om slemmet nu, det tar vi i morgon. Nu tar vi Combivent i inhalatorn. Andas lugnt, vi grejar det här.
Efter två veckor på sjukhuset syns ingen ljusning, trots otaliga undersökningar. Jag kämpar med att få upp slem ur lungorna, skiktröntgen har visat att båda lungorna är fyllda till hälften med slem. Jag har både fått och blivit kvitt Covid19 under dessa två veckor. Nu hamnar jag på en sal där invånarna verkar passera med en hiskelig fart. Sängen bredvid har just intagits av Benny. Benny är från Norrbotten och har just flyttat från Luleå till Granö i Vindelns kommun. Vad har du för problem, blir nästa fråga till Benny. Lungcancer, säger Benny. Jaha, tänker jag, jag är på den salen.
Men jag har tur, under helgen får jag feber, och den nye stafettläkaren, Pavel, ungrare tror jag, beslutar om bronkoskopi. Rätt obehaglig undersökning där man går ned i bronkerna och tittar. Fullt med otroligt segt slem i båda lungorna, säger en annan stafettläkare, från Uppsala, som gör bronkoskopin. Han är här på sin kompledighet. Som gummi, fortsätter han och suger vidare. Men efter bronkoskopin börjar jag få upp massor med slem, Pavel sätter ut syrgasen och skickar hem mig.
Benny hamnar på Axlagården, Umeås hospice, jag besöker honom ett par gånger. Han skulle vilja ha gräddtårta en gång till och jag åker dit med gräddtårta och vi sitter och talas vid. Om hans livsgärning som varit att ta hand om göt vid järnframställning. Ja, sa jag jag har också prövat att gjuta under tandläkarutbildningen. Det var bara det att hans göt var på 100 ton, och det var a och o att göra det rätt. Jag var förbi Axlagården idag eftersom hans telefonsvarare säger att han inte kan ta emot samtal. Han dog den 6 augusti. Det känns som jag drog vinstlotten.
Fortsättning följer.
Hjärtliga hälsningar
Tore Sahlin
Tore Sahlin är specialisttandläkare och licensierad organisationskonsult. Sedan 1988 driver han Curomed Utbildning AB, Umeå.
- Vi vill fortsätta lära över gränserna. Mindre ofta för miljöns skull, men som alltid med kvalitet!
Vårt program för 2023:
- Kursresa till Kapstaden, Pandemistrategier, smittbekämpning, samhällskonsekvenser, hälsokommunikation, 31 januari – 14 februari 2023
- Island, under planering
Se www.curomed.se. DS.
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.