Post covid
Fortsättning följer. Så här avslutade jag min förra krönika i Dental24 för nästan ett år sedan, den tredje oktober 2022. Så här börjar jag den bok jag skriver om mina upplevelser de senaste tre åren:
31 januari 2023 på väg till Sydafrika
Sitter på ett flyg någonstans över Afrika på väg till Kapstaden i Sydafrika och vaknar upp ur min slummer. Utanför flygplanet är det fortfarande natt. Vet inte riktigt var vi är. Famlar efter pumpen som jag lyckats få med mig från Stockholm, pumpen som skall hjälpa mig med andningen verkar inte fungera. Något är fel med litiumbatteriet men jag kan ändå överleva utan den. Det har jag gjort nu i två år med effekterna av vad som med alla sannolikhet är den sjukdom som till sist fått benämningen ”långtidscovid”. Kunde aldrig föreställa mig att lite hosta i april 2021 efter min covidvaccinering skulle få sådana drastiska konsekvenser. På sjukhuset i maj 2022 konstaterades visserligen att jag var covid positiv, men jag upptäckte ingen skillnad i mitt tillstånd. Vetenskapen famlade länge i blindo, gör det delvis fortfarande, och kunde inte förklara de märkliga biverkningarna av en virussjukdom, eller en vaccination mot denna virussjukdom, som tydligen påverkade flera olika organsystem.
Under de här åren har jag haft kontakter med mängder av olika läkare och forskare och diskuterat mina symptom. Förklaringar som extrem astma, autoimmuna reaktioner, bakteriella infektioner, parasiter eller virus har framförts men inga konkreta data som kunnat bekräfta teorierna t.ex. labtester, datortomografi, magnetkamera, lungscintigrafi eller liknande undersökningar. Långsamt börjar ändå en bild klarna genom olika forskningsinsatser att coronaviruset kan ligga bakom inte bara mina besvär utan medicinska problem som drabbat en stor andel människor som fick sjukdomen eller blev vaccinerade mot den. Ny forskning i USA vid Stanford, Linköpings universitetssjukhus och vid universitet i Sydafrika har börjat se ett mönster. Hoppet har tänts och nu är jag på väg till Sydafrika där man ligger långt framme i virologisk forskning. Här berättar jag om min resa som började för ett par år sedan och kulminerade med ett fantastiskt möte med en bländande forskare vid University of Stellenbosch.
Karin sitter till höger om mig och Svenne sitter till vänster. Vi har köpt till extra stort benutrymme, nära till toaletterna. Framför mig ligger två väskor, en med andningsapparaten och ett batteripack som Karins kusin Mikael gjort iordning. Det fanns inga fabriksgjorda att köpa. Tyvärr fungerar systemet inte med det verkar ändå gå.
I den andra väskan, min vanliga reseryggsäck, finns två olika inhalatorer, dels en med bara kortison som skall minska inflammationen i lungorna och dels en som både vidgar bronkerna och minskar inflammationen. I en sidoficka har jag en ventilator som skall vidga bronkerna om jag akut får andnöd. I det stora facket finns också en nebulisator, en liten manick som gör kall ånga av en bronkvidgande lösning i ampuller. Medicinen heter Combivent och har visat sig den enda som numera gör sitt jobb, dvs att verkligen vidga mina bronker. Det finns också fysiologisk koksaltlösning som efter det att bronkerna vidgats, skall hjälpa mig att få upp det sega slem som hela tiden bildas i mina lungor. Sedan finns även den medicinarsenal som vi bedömt nödvändig för alla eventualiter under resan, med kortisontabletter som en av de viktigare medicinerna. Plus ett intyg av en närstående läkare som säger att allt det här är nödvändigt.
In i det sista var det ovisst om jag själv kunde åka med på den studieresa till Sydafrika som vi planerat sedan länge. Mitt under sommaren var jag betydligt bättre och Sven-Olof, Karin och jag kom överens om att de kunde genomföra denna studieresa för vårdpersonal utan mig om jag inte skulle kunna följa med. Men den 10 december 2022 kom det stora genombrottet som förändrade allt. Ett genombrott som fick mig att inse Sydafrika var min stora chans, kosta vad det kosta ville.
Fortsättning följer.
Hjärtliga hälsningar
Tore Sahlin
Vi vill fortsätta lära över gränserna. Mindre ofta för miljöns skull, men som alltid med kvalitet!
Med vårt program i slutet av februari 2024 hoppas jag få svar på flera frågor jag ställt mig de senaste tre åren: Går det att bota långtidscovid? Vi får med oss ett stjärnspäckat program av forskare som kanske också kan belysa hur kronisk trötthet (ME) skall behandlas och hur risken för demenssjukdomar kan minskas:
LONG-TERM COVID – A NEW DISEASE PANORAMA , NEW RESEARCH ON ITS CAUSES, MECHANISMS AND TREATMENT, PLATS: ZANZIBAR, Fredag 23 februari – lördag 2 mars 2024.
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
