Har du kunder eller patienter?
Sitter och tittar på dokumentärfilmen ”Human”, som finns på SVT Play nu. Slås av insikten att jag behöver påminnas om vår mänsklighet. Jag behöver möta blickarna och orden om öden som filterlöst delges mig från TV-rutan. Ska man verkligen behöva påminnas om sådant? Ja kanske. För så som vi lever här och nu krymper tiden för att bara vara människa och se varandra för det.
Hur mänsklig är tandvården idag, och vart är den på väg? Det är något jag frågar mig rätt ofta. Jag säger bestämt att jag arbetar med människor och vård. Runt omkring ser jag vård som utvecklas till affärsverksamhet, patienter som nu är kunder. Och jag hatar det. Något litet, svart och argt väcks inom mig varje gång en patient benämns som kund. För där dör mänskligheten inom vården och ersätts av ekonomi. Storkliniker, stordrift och stora siffror.
Jag ser inget fel i att tjäna pengar. Pengar är motivation, en bra lön gör att jag ger järnet lite lättare. Men när ekonomi tar över hela personalmötet och ersätter frågorna om hur personal och patienter har det är vi fel ute. Där talar vi om att människan är ingenting värd längre. Men dokumenten från ekonomiavdelningen väger och vårdas som en hel guldtacka.
I ”Human” talar olika människor om vad lycka och kärlek är. Några skrattar. Andra gråter. Alla känner. På nästa klinikmöte vill jag prata om lycka och kärlek.
Flytta tillbaks makten dit vården faktiskt händer. Smittande nära. Det ska brännas och kännas när man har med vård att göra, även för dem som fattar besluten. Särskilt för dem.
Så vart är ni på väg egentligen? Jag vet vart jag är på väg. Och den dag jag börjar säga ”kund” är den dag då jag behöver byta yrke.
Bästa Hälsningar
Johanna
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
