Hur förändrar Corona vår framtid?
Långtidseffekterna av Covid19 studeras, är en rubrik i Västerbottenskuriren 20 september. Umeå universitet är ett av tio lärosäten i sju länder som skall undersöka neurologiska och psykiatriska långtidseffekter av sjukdomen.
Projektet Neurocov handlar övergripande om att förstå samspelet mellan nervvävnaden och det inflammatoriska svar som immunförsvaret utlöser vid en covid-19 infektion (VK 220920). Projektet har erhållit 8,3 miljoner euro i stöd och har partners i Tyskland, Belgien, Finland, Italien, Israel, Nederländerna och som sagt Sverige. Anne-Marie Fors Conolly leder den svenska delen. Hon tar upp det nedsatta lukt och smaksinnet många drabbas av, försämrad koncentrationsförmåga, minnesproblem och ökad risk för stroke. Man skall bland annat undersöka vilka typer av hjärnceller som är mottagliga för infektion, hur skadorna uppstår och vilka sårbarhets- eller resistensfaktorer som kan finnas. Neurologisk påverkan utgör en viktig aspekt av långtidspåverkan.
Hjärt-Lungfonden har givit 16 miljoner till forskning om långtidscovid och Svenska Covidföreningen har många medlemmar som lever med svåra symtom som till exempel kardiovaskulär påverkan, extrem trötthet, andningsproblem, pendlande syresättning, långvarig feber, kognitiva nedsättningar och neurologiska problem. Från och med den 1 april 2022 klassas covid-19 inte längre som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom, kan man läsa på Krisinformation.se, vilket betyder att viruset blivit snällare under de år som gått sedan debuten. Tack och lov för det! Många frågetecken återstår dock.
Hur förändrar Corona vår framtid, var också titeln på min krönika i Dental24 den 7 april 2020. Då hade jag ingen aning om att ett år senare den 9 april 2021 skulle min egen framtid i allra högsta grad påverkas, inte av Covid19, men väl av vaccinet. Vad som nu händer mig är att jag den 9 april -21 börjar hosta. Jag vaccinerade mig den 31 mars. Vi hade redan tidigt på våren 2020 börjat förbereda en studieresa till Sydafrika till nyår 2021 för att få reda på mer om detta då gåtfulla virus. I Sydafrika låg forskningen i framkant och gör så fortfarande. Vi fick ställa in studieresan till nyår 2021 pga reserestriktionerna, men jag var inte heller i skick att resa, som ni förstår av fortsättningen.
Hostan tilltog och 15 juli 2021 gick jag till vårdcentralen med mina farhågor. Nys, sa läkaren och jag fick starta inhalera kortison. Besvären tilltog och jag hamnade på lungkliniken i mitten av december 21 med en syremättnad på 85%, man skall ligga på mellan 97-100%. Nys, sa professorn om mina farhågor trots att lungorna till hälften var fyllda med slem. Behandlades under våren -22, tillfälligt bättre under perioder men sedan sämre igen. Jag blev inlagd med mycket stora andningsbesvär i maj. Hade under våren hittat case reports från USA om andra som upplevt samma sak som jag. Inte unikt alls, spikproteinerna i vaccinet och i viruset liknar varandra, och det är det som är meningen. Jag är nu mycket bättre, och mycket tacksam för en fantastisk vård jag fått på sjukhuset och efteråt.
Covid19 (uppenbarligen också i vissa fall även vaccinet) kan orsaka en excessiv slemproduktion i lungorna av ett slem som i mångt och mycket liknar det slem som bildas vid Cystisk fibros. Slemmet är extremt segt och har en nätstruktur bestående av kortkedjiga hyaluronsyremolekyler, kallat hyaluronan. Ja, du läser rätt, samma hyaluronsyra som finns i brosket i dina leder och som man tar från tuppkammar. Skillnaden är att denna hyaluronsyra är en långkedjig molekyl som bidrar till broskets motståndskraft mot nötning. Denna långa molekyl har också antiinflammatoriska egenskaper, men den kortkedjiga varianten som har fyllt lungorna hos många som dött av Covid19 är proinflammatorisk och gör slemmet segt. Slemmet blir nästan som en sådan där mjuk plastboll som återtar sin form en stund efter det att man trycker in tummen i den. Man ser även denna kortkedjiga variant även i anslutning till kolo-rektala tumörer och där underlättas spridningen genom att proteaser bildas och kärlinväxt stimuleras. Den ses även i många andra sammanhang där det finns en inflammation.
Vid Umeå universitet pågår nu intressant forskning på detta slem och vi får hoppas att den leder till resultat som kan användas vid behandling för de riskgrupper som drabbas. Forskarna i Sydafrika har under de två år sedan våra första planer på studieresan arbetat vidare och ligger fortfarande i framkant i världen. Vi se nu fram emot att besöka Western Cape University och SAMRC i Kapstaden, i februari -23, två år försenade. Jag tror det finns anledning att återkomma till rubrikens fråga!
Hjärtliga hälsningar
Tore Sahlin
Tore Sahlin är specialisttandläkare och licensierad organisationskonsult. Sedan 1988 driver han Curomed Utbildning AB, Umeå.
- Vi vill fortsätta lära över gränserna. Mindre ofta för miljöns skull, men som alltid med kvalitet!
Vårt program för 2023:
- Kursresa till Kapstaden, Pandemistrategier, smittbekämpning, samhällskonsekvenser, hälsokommunikation, 31 januari – 14 februari 2023
- Island, under planering
Se www.curomed.se. DS.
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.