Jag passerade just bäst-före-datum
Håravfall, tandlossning och tappade sugar. Allt lossar och lämnar oss – vid ett omärkligt datum. En dag är det över. Sickenblås!
Glaskropp – det låter som en liten glas-stay av en slank älva. Med tunna armar och händer upp i skyn står hon och låter solens ljus kasta prismor i regnbågens alla färger på fönsterbrädan.
Min glaskropp håller på att lossa. Eller båda. Ja, för man har två. En i varje öga. I femtioårsåldern är glaskropparna slut. Garantitiden för längesedan passerad. Det sa den snälla ögonläkaren samtidigt som jag stirrade in i ett ljus som får extraljusen på en långtradare på Tjörnbron att verka mysbelysliga.
Det börjar som en fettfläck på glasögonen. En fläck som inte går att putsa bort och som följer blicken. Dessutom är det några små krokar som också vill vara med. Allt rör sig och blurrar synskärpan. Jag håller på att vänja mig. Och snälla ögonläkaren sa att hjärnan lär sig att tolka bort blurret.
Jag har glaskroppsavlossning. Ett nytt ord för mig och en ny syn på verkligheten hädanefter. Det är ett ofarligt besvär, sa hon, som ger sig efter några månader.
Huvudsaken är att inte näthinnan lossar för då kan man bli blind. Ja, det vill man helst inte, svarade jag den snälla ögonläkaren.
Jag sätter text-storleken på max överallt och kör rätt in i dimman.
Njut av livet och älska din glaskropp så länge du har den!
Karin
Karin Sjögren
Odont dr, leg tdl, affärskommunikatör, MI-tränare, medlem av MINT
karinsjogren@telia.com
www.karinsjogren.se
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
