Medbestämmande är modernt
Nej, de kan inte bestämma färg, sa en protetiker till mig. De vill ha kritvitt så munnen lyser. Jag låtsas att de får bestämma och sen gör jag som jag vill ändå, fortsatte protetikern.
I min värld är det inte förenat med straffpåföljd att ha A1 (den vitaste färgen). I så fall skulle amerikanska fängelser vara fulla av bländande leenden. När jag var i USA på en stor tandvårdskonferens kände jag mig ofräsch med mitt oblekta garnityr. Jag får komplimanger i Sverige för mina ljusa tänder – du måste ha blekt… men, nej, inte än. Det har inte behövts. Än. Men, kanske sen. Det tar vi då. De amerikanska tandläkarna och tandhygienisterna var bländande vita. Som vitt kakel och de skämdes inte. Nej, stora glada munnar överallt. Som levande reklampelare för sina patienter och verksamheter.
Jag säger inte att något är rätt eller fel – bara att det är helt ok att själv bestämma, tänker jag.
Jag hängde i knävecken i en mattställning när jag var nio år. Vi var några stycken barn, det blev nån lek som resulterade i att hela mattställningen välte rätt i mitt ansikte. Jag överlevde, men pulpan i min 21:a dog. Sedan dess är den rotfylld.
När jag var nio gillade jag mupparna, the muppet show. Jag fick idén att min tandläkare skulle gör en guldtand till mig – precis som den coola Dr Teeth, ni vet som spelar piano så allt gungar.
Tandläkaren sa att det kanske jag inte skulle vilja ha när jag blev vuxen sedan. Jo, jag bedyrade – jag kommer ALLTID att vilja ha en guldframtand och jag kommer ALLTID att gilla Dr Teeth och mupparna.
Han sa nåt om att det behövdes ingen guldtand nu, men att vi absolut kunde göra det sen, när det behövdes. Jag gick med på det. Ett slags beslut i rätt riktning.
Tanden har klarat sig till ungefär nu. En porslinskrona gjordes för några år sedan och en ny med stift ska på plats på onsdag. Färg A1.
Karin Sjögren
Odont Dr, Leg tdl, Affärskommunikatör, MI-tränare, konsult social arbetsmiljö
karinsjogren@telia.com
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
