Reserapport från Mongoliet, del 3

Min avslutande reserapport från Mongoliet tar upp det utbredda problemet med karies som drabbat invånarna i landet sedan Sovjetunionens fall. Ni får också följa med på en av världens vackraste vägar som går från Mongoliet till Novosibirsk och höra om den s k Isprinsessan som legat i permafrosten sedan järnåldern. Jag vill också påminna om vår kommande kursresa till Darjeeling, Sikkim och Bhutan i Himalayas närhet. Våra kursgivare är fysioterapeuter som tillhör de allra bästa i världen när det gäller att träna bort värk från muskler och leder. Se mer på Curomed.se och anmäl dig snarast till en fantastisk resa!I

I det senaste numret av Tandläkartidningen uppmärksammas att tandkaries ökar lavinartat i Mongoliet. Med kapitalismen kom också fri införsel av söta produkter och från att inte alls ha haft någon karies har det vuxit till ett stort problem. Man kan nu köpa godis överallt, till och med i den mest ensligt belägna lilla affär mitt ute på stäppen. Huvudstaden Ulan Bator är en av de mest snabbväxande städerna i världen och hyser nu nästan hälften av Mongoliets tre miljoner invånare.

De mäktiga Altaibergen på gränsen mellan Mongoliet och Altaiprovinsen i Sibirien

Det sovjetiska imperiet föll 1990 och medförde allvarliga ekonomiska konsekvenser för Mongoliet. Mongoliet fungerade som en sköld mot Kina under de många årtionden som relationerna var frostiga mellan Kina och Ryssland. Ryssarna hade väsentligt bidragit till den mongoliska ekonomin och över en natt försvann allt. Detta innebar att de som kunde flyttade ut på stäppen igen och började hålla boskap, med resultatet att marken blev överbetad. Så är det fortfarande och det är en av orsakerna till att många mongoler nu flyttar tillbaka till huvudstaden. Det är särskilt människorna som bor i s k jurtastäder som konsumerar stora mängder socker. De får efter hand problem med karies men det inte finns ingen tandvård för dem. När jag var i Mongoliet första gången 1995 var tandkaries nästan okänt eftersom den naturliga kosten i princip är helt sockerfri. Nu, 25 år senare, är karies ett jätteproblem.

I Tandläkartidningen beskrivs hur Gabriella Schmidt-Corsitto som är tandhygienist kom med sin make till Ulan Bator och satte upp projektet Misheel Kids Foundation för att arbeta för en förbättrad tandhälsa för mongoliska barn. Det finns flera exempel på tandläkare i Ulan Bator, som förutom sin privatpraktik, driver olika tandhälsovårdsprojekt men det är naturligtvis en Davids kamp mot Goliat.

Fler och fler länder har inför sockerskatt för att få ner konsumtionen. En koll på Wikipedia visar att 18 länder idag har sockerskatt. I vår närhet gäller det Danmark, Norge, Frankrike, England och Portugal. Jag tror att det finns anledning att återkomma till det mycket kraftiga beroende som socker ger. Men nu till fortsättningen av resan.

Efter festivaldagarna hälsade vi på en känd örnjägarfamilj långt ute på stäppen. Föreställ er att ni bara kör rakt ut på stäppen och följer ett hjulspår som då och då delar sig. Detta gör ni i ett par timmar. Det gjorde vi och plötsligt dök ett antal jurtor upp framför oss. Här lever en familj på tre generationer i princip som de alltid gjort. Nåja, inte riktigt. De hade nu en rysk jeep, en lite släpvagn lastad med brunkol och några små solpaneler som ger elektrisk ström.

Nästa dags morgon anträdde vi så färden över Altaibergen till Altaiprovinsen i Sibirien. Vi kom till gränsen mellan Mongoliet och Ryssland vid halv niotiden på morgonen och gränsen öppnar kl nio. Före oss stod ett tiotal tankbilar, mest svenska Scaniabilar och vi fick reda på att hela Mongoliets drivmedelsförsörjning kommer denna vägen från Ryssland. Väl över på den ryska sidan mötte vi ytterligare ett antal tankbilar som skulle in till Mongoliet.

På väg över fjällen från Ulagan till Balyktuyul i Altaiprovinsen

Väg P 256, Chuya Higway, som går från Mongoliet till Novosibirsk klassas som en av världens 10 vackraste vägar och kursdeltagarna var benägna att hålla med mig. Vägen är dessutom i perfekt skick, för det mesta bred och med nylagd asfalt.

Området har en fantastisk historia och ingick i skyternas rike som blomstrade i olika epoker från 700-talet f kr till 200-talet e kr. Det skytiska riket omfattade som mest under 300-talet f kr, Kazakstan, södra Ryssland och Ukraina, Azerbajdzjan, Georgien, Sarmatien, Vitryssland och delar av Polen. I Altaiprovinsen har man hittat ett stort antal skytiska gravar, varav en grav visade sig innehålla en helt ung kvinna begravd med många fina föremål, 5 hästar, välbevarade kläder och huvudbonad som tydde på att hon var av hög börd. Fyndet skedde för cirka 20 år sedan och senare studier har fastställt att hon var 26 år när hon dog, troligen av bröstcancer. Det balsamerade liket var mycket välbevarat trots att det legat nära 3.500 år i jorden. Kroppen hade legat nere i permafrosten och man kom att kalla henne Isprinsessan. Hon tillhörde den s k Pazryk-kulturen som var en skytisk nomadiserande järnålderskultur.

I Gorno Altajsk besökte vi museet där hon ligger i en speciell krypta med välkontrollerat klimat. Där har man också byggt upp hennes grav som den såg ut i permafrosten. Den grekiske historikern Herodotos beskrev de kvinnliga skytiska krigarna som han kallade Amasoner. Enligt myten skar de bort höger bröst för att bättre kunna avfyra sina pilbågar, stående i sadeln i full galopp på sina hästar. Skyterna kunde troligen erövra sina stora landområden tack vare att de stred från hästryggen, liksom Djingis Khan långt senare också gjorde.

I närbelägna Ulagan vandrade vi genom en by som påminner om ett svenskt hembygdsmuseum, fast på riktigt. Här gör vi en avstickare upp till byn Balyktuyul genom ett fantastiskt vackert landskap där vägen går upp på en högplatå med nästintill svenska fjäll. Nästa dag beger vi oss högt upp till UNESCO:s världsarv the Golden Mountains of Altai. Vägen slingras sig längs de branta fjällen och här och där stöter vi på mindre hästjordar som betar helt fritt. Väl framme kan vi så skåda 1000 meter ner i en canyon med en by som tidigare var helt isolerad från befolkningen i övrigt. Här uppe på höjderna kan det bli minus 50 grader kallt på vintrarna medan därnere blir det aldrig kallare än minus 20 grader. Nere i denna canyon har människor levt i stort sett isolerade från omvärlden. Enda möjligheten att komma dit var att följa floden ut till Lake Teletskoye som i sin tur leder till mer befolkade områden. Katarina den Stora hörde talas om dessa isolerade människor och skickade dit tyska missionärer på slutet av 1700-talet.

Tusen meter ner levde man till för något år sedan helt isolerade.

Nu har man med stor möda byggt en serpentinväg ned efter berget till byarna här nere och eftersom klimatet är så mycket bättre där kan de bl a odla äpplen som de sedan, tack vare den nya vägen, kan sälja till Balyktuyul och omgivande byar. Vi vänder så tillbaka till den vackra huvudvägen P 256 och åker återigen längs Chuya-floden mot Uchenmek. På vägen stannar vi vid det kulturcenter där de framställer de 3500 år gamla vävnaderna på nytt, liksom även klädedräkterna och huvudbonaderna.

I Uchenmek finns också många skytiska gravar och tre byar som alla förklarats som världsarv. Här lever man i princip som man alltid gjort. På kvällen bjöds vi på lokalproducerad mat och traditionell strupsång. Dagen därpå var det dragkamp till häst, fast de själva kallar det hästpolo. Två lag till häst, kamp om ett uppstoppat och rätt tungt fårskinn som skall läggas på motståndarens mål som består av en uppbyggd hög av något vi uppfattade som packat hö. När vi sedan vid resans slut flög hem från staden Barnaul i Sibirien började Karin och jag redan att planera nästa tur hit, verkligen en fantastisk resa!

 

PS. Jag vill  återigen pusha för vår kursresa till Darjeeling, Sikkim och Bhutan, en fantastisk resa i unika och vackra områden i Himalayas närhet med en otroligt intressant kultur. Våra kursgivare tillhör de allra bästa i världen när det gäller att träna bort värk från muskler och leder. De utbildar läkare och fysioterapeuter över hela världen främst i Europa och Nordamerika. Se mer på Curomed.se och anmäl dig snarast till en fantastisk resa! DS

Med vänlig hälsning

Tore Sahlin

Kom med på någon av våra kursresor 2020:

1. Kursresa till Sikkim och Bhutan, 20 mars – 6 april 2020. Anmälan före 15 december.
2. Kurs och studieresa till Rumänien, 7 -16 september 2020. Anmälan före 15 mars.
3. Nyårsresa till Tahiti och världens vackraste öar, 28 december 2020 – 10 januari 2021. Anmälan före 30 april.

Tore Sahlin är specialisttandläkare och licensierad organisationskonsult. Sedan 1988 driver han Curomed Utbildning AB, Umeå.