Snart arbetar alla inom tandvården med 3D-printers
Det finns så många tillämpningar för 3D-printers inom tandvård, att jag inte vet var jag skall börja. 3D–printern är både en kopiator och ett lydigt redskap för kreativ design. Du kan 3D-scanna existerande objekt, eller skapa egna. När du väl skapat en digital fil kan du dela den samt ta del av andra 3D-filer.
Om du är tandläkare, kan det gå till så här: Du scannar underlag för en bro med intraoral scanner. Du skickar scanningen till labbet. Labbet gör en 3D-printbar design av en bro som de skickar tillbaka till dig. Du 3D-printar ut ett provisorium i plast och provar det på patienten. Kanske printar du ut några olika färgvarianter. Om allt passar, ger du klartecken till labbet att fräsa fram den slutgiltiga bron. En enda postgång!
Man låt oss säga att det 3D-printade provisoriet hade en kusp eller något annat som behöver korrigeras. Vad gör vi då? Jo du som tandläkare slipar bort den eller gör alla nödvändiga korrigeringar tills att bron passar perfekt. Därefter scannar du det 3D-printade provisoriet och sänder den nya scanningen till labbet. Teknikern kan se exakt hur du ändrat. Snacka om att 3D-printern blir oumbärlig.
Samma process kan tillämpas på kirurgiska guider, studiemodeller eller bettskenor. Idag kan vi 3D-printa proteser, bettskenor, provisorium, långtidsprovisorium och material som påminner om komposit. Om ett år kan jag ge tio nya tillämpningar.
Utvecklingen går mycket snabbt. De 3D-printers som tandvården använder är de samma som övrig industri använder. Det är resinerna som skiljer sig åt. Resinerna – byggmaterialet för 3D-printning – är det enda som begränsar oss.
Vi i tandvården använder ju som bekant en rad andra material, bland annat keramer och metaller. 3D-printers för metaller och keramer finns, men de är idag väldigt dyra. De 3D-printrar som kan tänkas passa på klinik, är idag fokuserade på att printa i plast.
Jag tror att 3D-printning blir en integrerad del i tandvårdens utbildningar. Potentialen är ogripbart stor. Men kunskapen måste implementeras i samhället.
Inom tandvården kommer 3D-printer att finnas både hos tekniker och tandläkare. Men jag tror att tandteknikerna kommer att ha lite mer avancerade maskiner. Gränsen mellan labb och klinik kommer att suddas ut. En entusiastisk tandläkare kan mycket väl lära sig att 3D-printa kirurgiska guider, och annat som idag utförs av tandtekniker. 3D-printers är inte yrkesbegränsade.
Vår generation köper reservdelar. Framtida generationer kanske letar upp en 3D-design på nätet och skriver ut den.
Då har jag inte nämnt något om miljöaspekten: I dagens värld färdas en liten skruv från Asien i container, packas upp och packas ned, körs med lastbil genom olika länder, tills att jag – kunden – åker med min bil till affären och köper den. Varför inte bara skriva ut den?
För en tid sedan skrev jag ut en liten del till en segelbåt åt en granne. Han hade försökt hitta en saknad reservdel i flera år. Efter två dagar kom han tillbaka med en beställning på sju till, åt hans kompisar.
3D-printning på kliniken
Testa gärna, men tänk på detta först
Första steget mot yrkesmässig 3D-printning är Intraoral scanning. För kvalificerad yrkesanvändning, bör du dessutom ha kunskaper i ett 3D-program.
En 3D-printer har mycket lite gemensamt med en datorskrivare för papper. När en skrivare trasslar – vilken den ju ofta gör – måste man veta vad som skall göras. Det samma gäller för 3D-printers. Man måste känna sin printer. När de krånglar måste man veta vad som skall göras.
3D-printning innebär produktion. Man producerar något, men de flesta tandläkare är inte vana vid produktion eller att ha en produktionsenhet i kliniken. Som alla producerande maskiner måste en 3D-printer underhållas.
En 3D-printer avger ångor. Den låter en del. Den måste ha ett eget ventilerat utrymme. Produktionen är blaskig; arbetet kräver handskar, förkläde och munskydd. Det som printas ut skall efterhärdas i en UV-ugn. När man rengör printern krävs ISO propanol, som är en hälsovådlig kemikalie att handskas med.
Video: RepRapPro: A RepRapPro Fisher 3D printer printing a small Make robot.
/Michael
Michael Braian, är både tandläkare och tandtekniker i Malmö som här rapporterar löpande om forskning och klinisk tillämpning av ny teknik.
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.