Stjäl en minut…
Öppna ditt fönster, släpp in lite sol, stjäl en minut och titta ut.
Så går en av mina favoritvisor. Den andra är:
Tag fram det bästa humör du har, var morgon när solen går opp.
Försök att hålla det ständigt kvar – fast jorden går runt i sitt lopp.
För om du bara tänker så – det här var skojigt det måste gå
Då finns ingen väg som är svår för dig – gå fram med ett ljublande HEJ!
Vi sjöng de där sångerna i skolan. Jag gick i femman. Jag bestämde mig för att den där sista låten ska bli min signaturmelodi. Det var drygt två kilometer att gå från spårvagnshållplatsen till vårt hus. Jag hoppsade med hoppsasteg hela vägen. Jag flög fram längs asfalten med mina fantastiska hoppsasteg. Om det funnits en tävling i uthållighet i hoppsa så hade jag varit världsmästare. Och så sjöng jag. Om och om och om igen. Tag fram ditt bästa humör. Var morgon när solen går opp.
Den sången i takt med mitt hoppsande höll mig över över ytan. Jag kände att jag kunde bestämma mig för att ta fram mitt bästa humör. Jag kunde kontrollera mitt liv. Då fanns ingen väg som var svår för mig.
Den bar mig över den mörka djuphavsgraven som hette cancer. Den som tog tag i vår familj när jag var 12 och till slut tog min mamma efter tio års kamp. Jag var 23 när hon dog. Just den dagen fanns inget liv, inget bästa humör att ta fram. Nu är det 30 år sedan. Fortfarande svajar jag till den 7:e mars, på hennes dödsdag.
Men många andra dagar finns det ett bättre humör att plocka fram. På livets hoppsastig.
Solen har återvänt, gräsmattorna är fulla av krokusar – fågelsång i trädkronor som snart ska fyllas av ljusgröna små, små blad. Det är ljust många timmar – vi häpnar att det finns ljus kvar när vi äter middag. Tänk, säger vi, tänk att det är ljust nu när vi äter middag.
Så öppna ditt fönster, släpp in lite sol, stjäl en minut och titta ut.
Karin Sjögren
Odont Dr, Leg tdl, Affärskommunikatör, MI-tränare, konsult social arbetsmiljö
karinsjogren@telia.com
www.karinsjogren.se
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
