Personlighet, stress och framgång, del 1
Tore Sahlin tar i dagens krönika upp grunderna bakom olika personligheter: En ständigt pågående diskussion är arvet och miljöns betydelse för personlighetens utveckling. Det är en diskussion som kanske har förts ända sedan antiken och som fortfarande är högaktuell. Man kan säga att forskarna är delade i två läger, de som menar att personligheten ligger fast sedan födseln och de som menar att hjärnan är flexibel och utvecklas ständigt, vilket också medför att personligheten utvecklas och förändras.
Av Tore Sahlin, Curomed Utbildning
Lyckoforskaren Filip Fors står för ett mellanting mellan dessa två ståndpunkter, nämligen att vi har en grundpersonlighet, men med ett spann inom vilket vi kan röra oss. Om vi är lite grand pessimistiska till vår läggning kan vi träna oss att bli lite grand optimistiska, men kanske inte bli superoptimistiska. Inom vårt arbete med stresshantering har vi sett att man faktiskt också kan träna sig att bli vänlig, t o m om man varit riktigt argsint under lång tid.
De fem faktorer som forskarna idag anser vara viktigast för framgång kallas ”The Big Five” och är vänlighet, öppenhet för nyheter, utåtriktad läggning, samvetsgrannhet och emotionell stabilitet. Dessa har kondenserats ned från de 16 olika faktorer vilket det forskades intensivt på under andra världskriget i syfte att få fram stresståliga stridsledare, flygledare mm. Curomed har utvecklat en egen personlighetsanalys kallad Mind Me Personality, MMP, bl a utifrån The Big Five och våra erfarenheter från en annan personlighetsanalys som vi arbetat med under 15 år i vår egen konsultverksamhet. Läs mer om MMP i nästa artikel.
Vänlighet
Vänlighet är den faktor som forskarna tror haft den största betydelsen för människosläktets framgång. Denna faktor gör att man kan samarbeta med andra och fungera i grupp. Detta var mycket viktigt när man skulle försvara sig mot vilda djur som fysiskt var mycket kraftigare och snabbare än en liten människa.
Öppenhet för nyheter
Öppenhet för nyheter är besläktad med kreativ förmåga. En person som är öppen för nyheter har lätt att anpassa sig efter förändrade förhållanden. Denna person är nyfiken och intresserad av lära sig nytt och känner sig inte hotad när det sker förändringar. En kreativ person hittar lättare lösningar på nya typer av problem och har ofta en konstnärlig ådra. För mycket rutinarbete och detaljer kan bli tröttande.
Extrovert/Introvert
De flesta människor har behov av att både träffa och umgås med andra men också av att ha egen tid. Om vi översätter detta till en arbetssituation: Säg att du kommer hem och inte orkar tala med dina barn eller din hustru, utan bara vill vara för dig själv, då har du kanske haft för många möten med andra under dagen, flera än du egentligen trivs med osv. Det visar sig att de som upplever denna situation blir mer produktiva och upplever mindre stress om arbetet kan organiseras om så att det totala antalet kontakter med andra minskas.
Samvetsgrannhet och Systematisk förmåga
Noggrannhet och systematisk förmåga är de allra viktigaste för att det dagliga arbetet skall fungera. Systematisk förmåga betyder att göra A före B före C och att kunna göra detta på ett bra sätt varje dag utan att förtröttas. Om man skall bygga upp en bra verksamhet måste flertalet av de anställda vara duktiga inom detta område. Ett problem kan vara att man lätt känner förändringar som hot. I samband med förändringsarbete är det därför viktigt att dessa personer känner trygghet och delaktighet i processen.
Emotionell stabilitet – emotionell stresstolerans
Personer med hög grad av emotionell stresstolerans är emotionellt stabila och vanligtvis lugna, avspända och kan hantera pressade situationer utan att bli upprörda eller skärrade. De flesta personer finns någonstans emellan ytterligheterna. Längre perioder av tidspress, att bli utsatt för många och sinsemellan motstridiga krav eller andra typer av stress, t ex livskriser av olika slag, medför att man blir mer reaktiv och graden av oro ökar. Den emotionella stresstoleransen minskar genom alla typer av påfrestningar, framför allt om de varit kraftiga eller långvariga. God sömn är en mycket viktig faktor för att man skall kunna vara i balans och uppvisa sin naturliga stabilitet. Det kan ta lång tid efter det att stressfaktorerna minskat innan känsligheten återgår till det normala. För många individer är det nödvändigt att under lång tid bearbeta oro genom att använda kognitiva tekniker och meditativa, lugnande övningar, t ex avslappning och meditation. Om du upplever dig orolig till din natur har du också stor nytta av att använda dessa tekniker för att gå ner i varv och minska din grad av oro. Daglig meditation, omvänd reflektion, dvs att betrakta det värsta som hänt som det bästa istället kan vara två mycket bra tekniker att använda.
Vi skall fortsätta att tala om olika personligheter nästa gång, men gå gärna in på curomed.se för mer information om MMP. De som deltar i våra kurser Work and Life Management och Kommunikation för Effektivare Samarbete får också erbjudande om att göra MMP-analysen före kursen, se curomed.se. Det intressanta är att det inte finns bra eller dåliga resultat utan att det handlar om att matcha var och ens personlighet mot arbetsuppgifterna så att man i så stor utsträckning som möjligt får arbeta med det man tycker är roligt. Man blir då både produktiv och stresstålig.
Med vänlig hälsning
Tore Sahlin
Curomed Utbildning
www.curomed.se
tore@curomed.se
Läs också Tore Sahlins tidigare artiklar på Dental24 om stresshantering:
2015-12-21 Lust, mening och trygghet ledord när Tore Sahlin utbildar
2016-01-20 Stresshantering på schemat
2016-02-11 Mera om stresshantering
2016-03-30 Existentiell stress och inre oro
2016-04-12 Skapa trygghet och stilla den inre oron
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
