Vad stressar oss?

I förra artikeln gick Tore Sahlin igenom varför vi blir stressade och presenterade några hälsofaktorer som bidrar till att minska stressen, t ex att få kontroll över sitt liv, lära sig nytt, umgås och ha roligt. I detta avsnitt berättar han om vad som gör att vi blir stressade.

Av tandläkare Tore Sahlin, Curomed Utbildning

Vad stressar oss?

Vardagsstressen skapas i huvudsak i vårt förhållande till tid, olika händelser och andra människor. En känsla av att vara tidspressad, att ha för mycket att göra, eller att göra fel saker. Stress kan även bero på att man inte har rätt kompetens för sina uppgifter. Kontakterna med andra människor kan också ge stress.

Vardagsstressen skapas huvudsakligen av:

• Händelser
• Människor
• Tid

Dessutom upplever många av oss en inre oro som är en slags existentiell stress, där många olika faktorer spelar in, som situationen i världen osv. Vissa saker kan man påverka, andra inte.

 Händelser

Är det så att du har för mycket att göra?
Då bör du ställa ett antal frågor:

• Är planeringen optimal?
• Vad kan jag delegera?
• Är prioriteringen rätt?
• Är planeringen realistisk?
• Vad kan jag säga nej till?

Problemet ”för mycket att göra” uppstår under hela dygnet både på arbetet och på fritiden och har både en fysisk och en känslomässig aspekt. Många upplever en rädsla för att förlora tid, över att inte prestera tillräckligt eller att få kritik från andra.

Människor
Människan är en social varelse och vårt förhållande till andra har många olika bottnar.
Några frågor att reflektera över:

• Har jag lagom många kontakter med andra människor?
• Är jag lagom mycket beroende av andra?
• Har jag en tendens av att värdera andra?
• Har jag en tendens att jämföra mig med andra?

Vi har olika behov av att umgås beroende på vår egen personlighet. Den som är mer extrovert lagd har t ex ett större behov av umgänge än den som är mer introvert. Det är viktigt att känna in sig själv och sina behov, så att man inte är helt slutkörd efter en dag på jobbet och sedan inte alls orkar med familjen.

Vi har behov att bli omtyckta av andra, vilket inte minst visar sig på sociala medier där det kan ta sig absurda uttryck. Här spelar den egna självkänslan och det egna självförtroendet stor betydelse. Har man en god självkänsla och ett gott självförtroende blir man inte lika beroende av vad andra tycker, och söker inte heller bekräftelse hela tiden. Forskarna talar om belöningsberoende. Man bör vara lagom belöningsberoende. Är man för belöningsberoende, gör man allt för att hela tiden tillfredsställa andra och ser inte till sina egna behov. Är man inte alls belöningsberoende kan man bli asocial och inte alls bry sig om sin omgivning.

Vi har en benägenhet att automatiskt värdera andra människor. Undersökningar visar att vi t o m blir frustrerade av hur andra klär sig, uppträder eller uttrycker sig utan att det egentligen berör oss själva. Det är därför viktigt att ta till sig ett ickevärderande förhållningssätt till andra människor, och faktiskt också till oss själva. Vi har en benägenhet att hela tiden värdera oss själva också. Tyvärr är värderingarna både av oss själva och andra många gånger negativa. Värderingarna innebär ofta också att vi jämför oss med andra, som regel dem som vi upplever lyckas bättre i livet än vad vi själva gör. Detta föder avund och ger sämre självkänsla och självförtroende.

Tiden
I västvärlden är vi nästan paranoida i förhållande till tiden och många känner sig hela tiden i tidsnöd.

Några frågor att reflektera över:

• Upplever jag ofta tidspress?
• Tar jag mig tid till det jag verkligen vill göra?
• Fokuserar jag på mina viktiga uppgifter?
• Ger jag den tid jag vill till min familj och mina nära vänner?
• Låter jag tidstjuvar stjäla min tid?

Det viktigaste ur perspektivet vardagsstress är kanske att träna på att säga nej. Ett nej till något jag inte vill är ett ja till något jag vill. Många gånger kan det vara svårt att veta vad man vill och även om man vet det kan det vara svårt att säga nej till många små uppgifter som stör det stora jag vill göra. Träna gärna att säga nej till mindre uppgifter i den privata sfären som du inte vill göra, t ex att vara kassör i idrottsföreningen. Så småningom blir du bättre och bättre på att säga nej och kan föra över det till din professionella sfär. Successivt kommer du mer och mer att arbeta med dina viktiga uppgifter, de som du faktiskt är till för att göra.

I nästa artikel tänker jag diskutera den existentiella stressen och den inre oron och vad vi kan göra åt den samt lite om kommunikation i detta sammanhang.

Med vänlig hälsning

Tore Sahlin
Curomed Utbildning AB
tore@curomed.se
mob +46(0)70 3837510
www.curomed.se

 

Läs Tore Sahlins tidigare gästkrönikor på Dental24 om stress:

Varför vi blir stressade

Stresshantering på schemat